Nya katter i kolonin

Det är kallare och blötare och svårare för kissarna att hålla värmen, men kojorna utnyttjas varje dag och mest hela tiden, vilket är positivt. Hade med en del filtar och nästa gång ska vi ta med halm att lägga i kojorna. Funderar på att köpa fårskinnsfällar till kojorna, det är naturmaterial och det håller värmen bra. Mina kissar här hemma har det och de älskar dem!

När vi kom så satt en del av kissarna under taket vid matarens bostad på en liten frigolitbit som ligger på bänken... de ligger så nära och med de små innerst för att värma varandra.




Idag grät jag när vi åkte ifrån dem! Det gör ont och man blir så frustrerad över att stå där och titta på dem och älska dem på avstånd. Alla kissarna skulle ha en alldeles egen familj med kärlek, värme, mat och omsorg!

Det finns 4 långhåriga mörkare kissar, 2 är bebisar, ca 5-6 månader gamla och 2 är vuxna, en mer brun och en som är lite mer grå (i alla fall på kragen). Det finns också en långhårig ljusare kisse som behöver komma in för att få pälsvård och en alldeles egen familj!

Bebis på bild!

Att kastrera och släppa tillbaka är inget alternativ, utan kissarna behöver komma in i permanenta hem direkt, vilket gör det hela mkt svårare direkt!

En av kissarna var framme och nosade på min hand idag och flera av dem var nyfikna på påsen där torrisarna låg. De är inte lika rädda som första gången när vi kom dit, utan de verkar vänja sig vid oss och att vi dessutom har mat i fickan måste ge positiva känslor för kissarna.

(ljusare långhårig kisse)

Lilla Tippen var där idag, men h*n verkade lite hängig, eller i alla fall inte lika sugen på mat som sist, det gör mig orolig! Idag tror jag att jag såg Tippens mamma (?)!!! (kolla in svanstippen!).



Tur att jag bara har jobb till den 23/12, för sedan har jag mer tid för kissarna och då hoppas jag verkligen att det har ordnat sig med en bra veterinär! Vi måste ha en bra veterinär som uppfyller våra krav och bor nära Linköping, så att vi snabbt kan få tag i denne, men det är inte heller självklart! Vissa hanterar inte skyggisar och det är A och O i det här fallet!

"Våra" kissar har också rätt att leva och få en chans att anpassa sig inomhus med värme och kärlek och massor med tålamod!

Nu ska jag sätta mig och fundera och strukturera och planera ännu en gång, det är många saker som måste klaffa som bara måste gå i lås!

På återseende...

/Malin som tror på skyggisarnas rätt till liv!