Kontakta oss via vår blogg eller e-post ostgotakatterna@live.se

tisdag 30 november 2010

Semilånghåret

Lilla vännen är tillbaka igen och ligger gärna i en av kojorna nu när det blåser småjävlar och snöar därute. Det var 13 minus i kolonin idag och det var så kroppen nästan domnade, det blåste så himla kallt, allt gör så ont och allra värst ont gör det att se missarna kvar därute...

Semilånghåret tror vi är en hane, men vi kan ha fel... (har haft fel flera gånger förr) men kanske att jag får ha rätt en gång i alla fall?

Wikkis auktion är avslutad till minne för Alice (f.d. Coffee) och det slutade på 1300:- från Indra och Bastian... tack snälla för det jättefina budet... ni har väl sett vilken fin blogg Wikki har förresten, där finns så många bra saker att läsa... den följer jag faktiskt varje dag och varje dag lär jag mig något nytt... så himla bra :) Tack Wikki!

I morgon kl 08.15 ska jag lämna Buff, Tuff & Grynet för kastrering, det är alltid oroande. Hoppas att det går bra att få in sötnosarna i sina transporter bara... det bara måste gå, så är det ju bara! Håller tummarna för Bertil som säkert är orolig :) men han fixar det där, det vet jag :). Marie-Helene skjutsar mig i morgon då Bertil är upptagen med annat... tack snälla Marie-Helene för att du ställer upp och skjutsar mig både till veterinären men också när du följer med mig till kolonin och matar och spanar efter missarna... det är guld värt! *kram*

Snart är alltså Buff & Tuff klara för flytt :) någon som är intresserad av busungarna kanske?

Kram
Malin

En slant till missarna i kolonin

Min dotter, Evelina, har gjort en auktion på en bok... gå gärna in där och bjud :) Här är bloggen!

Wikki har också en auktion för minnet av Alice fd. Coffee, här kan ni se den :)

Tack snälla av hela mitt hjärta!

Kram
Malin

måndag 29 november 2010

Nostippen is back

Lilla gumman... äntligen fick jag se henne. Har anat att hon har varit tillbaka ett tag, men har själv inte fått se henne. Lilla rara älskade Nostippen! Nu ska du gå i fällan ännu en gång, tillsammans med Fläcken ska du få komma tillbaka till Matilda som längtar så mycket efter er båda.

Idag måste alla hålla tummarna.... det är kallt och det är blött och snön har vräkt ner... visst vill ni komma in igen sötaste missarna..

Malin

lördag 27 november 2010

Kort om tid...


För ca 1 år sedan togs den här bilden och den berörde mitt hjärta då, liksom den berör mitt hjärta lika mycket nu :). Så fina missar!

Många är inne i värmen i trygghet i stödhem och permanenta hem nu och det känns gott i hjärtat! Stödhemmen är värda allt guld i världen, utan er skulle det här aldrig fungera. Tack för att ni ställer upp för oss och katterna som behöver en god miljö att mogna i :).

Vintern har kommit för att stanna verkar det som. Visst är snön vacker, men inte när man vet att det tassar omkring kissar därute och fryser och lyfter tass när de ska äta för att det är så kallt :(. Minns förra vintern då det var 26 minusgrader, så vi får tänka att det inte är lika kallt även om snön är där. De har kojorna att värma sig i och vi har sett att de är använda, vilket är bra.

Igår när vi kom för att mata så var Musse där och väntade troget. Musse har verkligen snott mitt hjärta, jag älskar den killen... ja, jag älskar faktiskt alla kissarna från kolonin, mitt hjärta är stort och det får plats många missar där och kärleken försöker jag att dela till den som allra mest behöver den :). Fläcken var synlig, men hon håller sig på avstånd, nästan att det är svårt att upptäcka att hon är där, men jag känner det i hjärtat, hon är där och kommer och äter när vi har tagit bilen därifrån. Hon är smart den kissen, men det är alla katterna :). Smarta och ljuvliga!

Tack för alla mail som har inkommit till vår mail. Jag lovar att besvara dem alla i sinom tid. Det är dåligt om tid och ibland orkar jag helt enkelt inte :( men.... ge inte upp :) det kommer svar, troligen under helgen.

Tack alla för att ni stöttar Östgötakatterna och hjälper oss med kolonimissarna!

De är värda att få komma in i värmen och få god mat och en alldeles egen soffa eller säng att gotta sig i, eller hur?

Kram
Malin

tisdag 23 november 2010

Tack Marie B Helming

Det skrivna ordet blir aldrig detsamma, men av hela mitt hjärta TACK för att du skrev insändaren i Corren :) och fick så många att besöka vår blogg.

Här är en länk till artikeln om ni vill läsa vad Marie har skrivit....

Många kramar
Malin & Bertil som gör så gott vi bara kan

P.s. För att bli stödhem åt oss så maila oss på ostgotakatterna@live.se då det är lättast att få kontakta via mail först och sedan telefonkontakt och till sist ett besök så att vi känner oss för, för det är viktigt att ALLT stämmer för både katter och oss tvåbenta varelser.

söndag 21 november 2010

Johanna klappar Nalla

Stödhemmet där Nalla och Semlan bor övar med Nalla att händer inte är farliga!

onsdag 17 november 2010

Alice hade inte FIP

Idag kom det sms från Maggan där hon berättade att hennes veterinär hade obducerat lilla Alice och sett att lilla gumman inte hade FIP utan hade ett medfött hjärtfel och det var därför hon avled
så snabbt. Inte för att det gör sorgen mindre eller lättare :( på något sätt.

Det är alltid skönt att få en förklaring.


R.I.P lilla Alice fd Coffee

Underbara Maggan... tack för den allra bästa tiden som Alice fick hos dig! Vi hade såklart önskat att hon skulle få många, många år tillsammans med dig och dina andra missar :´(

Många kramar
Malin

söndag 14 november 2010

Alice är död







Alice fd Cooffe är död, finns inget lätt sätt att säga detta på, och finns inget lätt sätt att hantera detta heller, skriver med tårarna strömmande efter kinderna, så fruktansvärt hemskt är detta.

Alice har ju bott hos mig sedan 30 augusti, en blyg kisse från Östgötakolonin, som bott i jourhem sedan februari tillsammans med mamma Bruna Bönan numera, Majsan, som numera bor i Märsta hos min syster Solweig.

Flyttade som sagt in 30 augusti, och hela tiden varit en blyg kisse som sakta vunnit sin tillit till oss, men så i går förmiddag märkte jag att något var fel, när hon gick, vek sig bakdelen, hon slirade, och jag blev jätterädd.

I färskt minne har jag Saga, som dog i FIP i våras, ringde veterinären direkt och fick en tid, ca en timme senare, gjorde i ordning alla papper, försäkringspapper m.m och ringde om skjuts, vilket jag fick.

Satte mig sedan med Alice i knäet, hon protesterade inte, och jag förstod att hon var riktigt sjuk, för så hanterbar var hon inte i vanliga fall, att jag fick lyfta henne, däremot klappa och gosa, på hennes villkor. Hela tiden i knäet spann Alice högt, vilket jag vet även svårt sjuka katter gör, inte bara välmående, vi satt så till det var dags att lyfta in henne i buren, och jag virade in henne i en filt, och så åkte vi den korta biten till veterinären, fick bara vänta en liten stund, och så in.

Har ju varit där massor med gånger då Beata perser har HCM, Forl, njursvikt, nedsatt njurfunktion m.m, alla katterna går där, så jag kände mig trygg, med att allt skulle kollas lika noggrant, som det gjordes med Saga.

Vi lyfte av burtaket, och veterinären undersökte Alice med stetoskop, tittade på mig, undersökte igen, och jag blev mer och mer nervös, till slut sa veterinären. Jag är ledsen att säga detta, men hon är redan död!

Förstår ni vilken chock jag fick, stammade bara att det kan hon inte vara, men så var det, hade dött i transporten den korta biten vi åkte, hade bara somnat in, var väldigt gul i hud och ögon, och med bakgrund att dom långhåriga i kolonin, Alice och Sagas mammor, blivit inplanterade av någon, som bara släppt av dom, högdräktiga, vet vi ju inte bakgrunden, att just dom blivit drabbade av sjukdom, så dom ursprungliga i kolonin, korthåriga, svartvita, har inte samma gener, som dessa, och behöver alltså inte alls bli drabbade, lika lite som mina 3, blivit drabbade, men man säger att blixten inte slår ner 2 ggr. tror aldrig mer på detta, då denna pälskling så brutalt rycktes bort, endast 2,5 månader hann hon bo hos mig.

Jag såg ju framstegen med dom andra kissarna, och hur jag vann hennes tillit, hon strök sig ofta mot min jacka i hallen, och mot min hand, jag fick pussa på henne, så tack för den här tiden Alice, en kort tid, men vi hann i alla fall lära känna varandra, och du blev älskad, för den du var, lilla snuttan, matte saknar dig.

Sigrid ligger på din hatthylla och funderar, så puss min älskling, och hälsa Saga och dom andra kissarna, matte har mist ännu en bit av sitt hjärta till er, sorgen är oerhörd tung, men mitt i allt är jag glad nu, för den där timmen, i soffan, då hon tryckte sig mot mig, och hela tiden höll ögonkontakt, och jag pratade med henne, och strö henne över pälsen, min lilla...

mycket ledsen matte, som hoppas ni ursäktar det röriga mailet, men detta är inte lätt
Maggan47





söndag 7 november 2010

Nonames tonåringar :)

De är tonåringar alldeles snart och ska snart (om ca 2-3 veckor) kastreras, vaccineras och få en snygg id-märkning i örat :) stora fina kissar


Muschie är den som är mest svårflörtad :) han gillar mest att gossas med när han är lite halvtrött och ligger och såsar, då kan man smeka honom och killa lite under hakan :)


De är rätt tajta de här gossarna. Vitnos borde få ett grabbnamn :) men tills Marianne har kommit på nåt bra så heter grabben Vitnos så länge.

Vitnos är kelig och nyfiken, en kille som markerar med tassen när han har fått nog. En bestämd liten kille :)


Lilla Sötnos (den enda tjejen) har gått tillsammans med Mariannes tamisar för att slippa sina enträgna, busiga brorsor... Sötnos trivs bra och anpassar sig väl till livet som innekatt/tamkatt :) vilket vi hurrar mycket för. Jag har en känsla av att Marianne har förälskat sig i Sötnos, men det talar vi tyst om *hehe*

Killarna är alltså snart klara för att kunna flytta, bara de blir fix och klara hos vet så är de mogna för ett nytt hem. De finns i stödhem hos Marianne i Sthlm (Åkersberga) som om någon därifrån bara VILL HA Vitnos och Muschie så är de snart till salu *blink*

Buff och Tuff kommer också att kastreras i ungefär samma veva, och mamma Grynet, eller kanske till och med innan de 3 stockholmarna, vi får se vem som hinner först :)

Bilderna är tagna av Marianne, tack för lånet av dessa.

/Malin

måndag 1 november 2010

Möten och småmissar

Första träffen med nya matten Marie-Helene :) Den lilla raringen ska heta någonting som börjar på W och jag sitter här och är nyfiken på vad hon ska heta. Wille ska alltså få en lillasyster :) och vi hoppas att han ska ta emot henne med öppna tassar.

Hemma hos Marie-Helene så finns också 2 hundar, som vi snart hoppas vänjer sig vid den lilla på W.

Vi kommer att hälsa på fler gånger hos stödmatte Lina och träffa Newie och hennes köttbullar <3 för de två andra är verkligen runda som just köttbullar.

Lina med mellankissen som ska flytta till Göteborg till hennes syster.


Sist och allra störst är lill-fräs :) som dock gäspar på bilden :)

Nya bilder och uppdateringar kommer....

Malin