När jag kom så blev det helt FEL för missarna. De som är vana att husse kommer hem ensam och gör sin vanliga ritual och nu så var jag med, nä, Måns ville absolut inte gosa som vanligt :( och missarna spanade på mig som de aldrig skulle glömma transportresan hit.
Bäst att ta det säkra före det osäkra och rymma ut på altanen och där satt de fastän att det var ISKALLT ute :) Men lite fick jag muta dem, med godis i alla fall.
Det viktiga för mig är inte att klappa och gosa med missarna, det viktiga är att de att de har det bra och det gick inte att ta miste på, vilket paradis för Max & Måns!
Max in action, upp i trädet, många meter och jag trodde att nu kommer han aldrig ner, men husse lugnade mig... jorå, han kan klättra ner baklänges, så det gjorde han, efter ett span längs där uppe på grenen.
Ett has i taget och till slut kunde han hoppa ner i snön. Vilken frihet för dem att kunna gå som de vill med en alldeles egen dörr. Det är ljuvligt att se dem.
Man kanske kan tro att Max har tagit en fjäderkotlett, men det tror jag inte, jag tror att han frös om lilla nosen.
När jag skulle åka hem, efter flera timmar så kom han fram i alla fall :) på närmare håll.Hejdå Max & Måns och snart ses vi igen <3
Malin
Det får vi hoppas att vi gör.
SvaraRaderaFast vi väntar tills det är varmare ute. :-)
Tack för bollarna och saken som hänger i luften. De var lite roliga att leka med.
Nosbuff
såklart killarna gillade det besöket.. utan dej malin hade dom frusit rejält om tassarna....
SvaraRaderaroligt för dej att se att dom har det bra...